vad har “äta insekter” med biologisk mångfald att göra?

Nu när det börjar bli OK att äta insekter måste jag väl passa på att skriva om vår lille Idris som älskar att äta myror. Han vet precis var trädet finns där de bor, plockar och äter dem en och en med stor njutning.

Och dessa blanksvarta trämyror Lasius fuliginosus är faktiskt en liten delikatess. De både luktar och smakar starkt av apelsin eller pomerans. Men denna myra är inte så vanlig här i Norden. Här bor de i en gammal ihålig asp. Men om man vill kunna smaka på denna delikatess måste det finnas gamla ihåliga träd. 

i Wikipedia kan man läsa:
Den blanksvarta trämyran livnär sig främst på honungsdagg från bladlöss. Från boet till platsen där bladlössen finns använder de ofta särskilda vägar. Vanligen bygger den sitt bo i ihåligheter i död ved, men arten kan även bygga bo i friskt trä. Arbetarna använder en massa av söndertuggat trä blandad med speciella körtelutsöndringar för att bygga upp boet och konstruktionens väggar stabiliseras genom odlandet av en särskild svamp, Cladotrichum myrmecophilum, vars mycelium genomväver de tunna väggarna och ökar deras hållfasthet.

Förhållandet mellan myran och svampen är ett exempel på ömsesidig symbios, eftersom båda arterna har nytta av varandra, då den blanksvarta trämyran olikt många andra svampodlande myror inte äter svampen, utan endast odlar den i syftet att förstärka boets konstruktion.

Ogkosoma cremieri   bild: Mats Ottosson

Men inte nog med det

I höstas hittade Mats Ottosson en spännande stekel som lever som parasit på denna myra: 

Hoppsan! Mitt enkla lilla art-projekt kring stugan i Östergötland fick just guldkant. Ogkosoma cremieri är av allt att döma inte hittad tidigare varken i Sverige eller Norden. Inte förrän i söndags, när jag var ute på kvällsrunda med hunden och pannlampan. Där satt den, på en ihålig gammal asp.
Detta skulle förstås inte hänt om inte Niklas Johansson på Artdatabanken satt mig på spåret i somras och det är också han som hjälpt mig artbestämma djuret.
Blir du sugen: leta kring bon av den fräcka apelsindoftande myrarten blanksvart trämyra som man hittar i gamla ihåliga träd. Stekeln lär leva som parasit på denna myra.
Alltså, visst är den lite snygg!

Bra exempel på vikten av biologisk mångfald

Aspen där “apelsinmyran” bor är inte särdeles grov men ändå ihålig och trädet lever fortfarande. Vi frågor oss vart myrorna kommer att flytta när trädet dör. Hittar de ett nytt träd eller kommer de att försvinna och dö ut? 

Skogen är fantastisk – vi ska inte städa i den. Lämna gamla och döda träd – de ger liv åt många andra arter – som här den blanksvarta trämyran. Kanske du också någon gång vill smaka denna apelsinmyra – då måste det finnas kvar gamla ihåliga träd även hos dig där de kan bygga sina bon. Annars kommer även den kanske att utrotas. Många arter riskerar att utrotas med vårt sätt att bedriva skogsbruk och vår syn på skog och natur. 

12 avsnitt

I podden Varenda underbar liten art bjuder Mats Ottosson – programledare på Naturmorgon i P1 – in artexperter till sitt hyrda fritidshus i Östergötland. Dels för att få hjälp att hitta så många arter som möjligt på de 14 hektar mark som omger stugan. Dels för att – lite sådär i smyg – försöka förstå artglädjens psykologi.

https://sverigesradio.se/gruppsida.aspx?programid=5099&grupp=34157

En tanke om “vad har “äta insekter” med biologisk mångfald att göra?

  1. birgitta tulin says:

    Hej!
    Bra film med Idris och faktarik spännande text. Jag ska skicka filmen till en annan mindre person som är intresserad av småkryp.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

tolv + 15 =