eller använder ni inte skithuspapper?!

Tankar kring naturvårdsvirke

”eller använder ni inget skithuspapper?!”
Ja så kan det låta i skogsdebatten – jag har själv fått frågan.

Men även om man väljer att inte kalavverka sin skog betyder det inte att det inte blir något virke alls till skogsindustrierna som det ibland kan verka. Det är inte svart eller vitt – även om många vill få det att låta så. För skogen växer hela tiden – på gott och ont. 

Samtidigt som våra sista naturskogar avverkas i Sverige just nu växer nämligen dessutom våra öppna beteshagar, skogsbeten och slåtterängar igen – och det är lika bekymmersamt. Och just här finns det faktiskt mängder med björkmassaved, björktimmer, grantimmer, granmassaved och andra trädslag som har fått växa fritt sen 1950-talet. 

Jag vet inte hur det ser ut i övriga Sverige, men i vår närhet är det  ytterst få gårdar som drivs som en fungerande helhet. De flesta är sommarnöjen eller så köps de upp som en investering och töms på skogen. Det är skandal. 
Samtidigt växer som sagt det öppna landskapet igen eftersom gårdarna inte håller djur. Ingen vill längre beta och slå sina inägor i samma utsträckning som man gjorde förr. Ingen vill vara bonde.

Virkesbrist?

Det finns alternativ för kalavverkning: hyggesfria skogsbruksmetoder är ett alternativ som åtminstone är bättre för skogen än kalhyggen. Men ännu bättre vore det att råda bot på eventuell virkesbrist genom att restaurera skogsbeten och igenvuxna ängs- och hagmarker. Vill man gynna den biologiska mångfalden så behöver man ofta glesa ur MYCKET för att få in ljus i träden och på backen. Det blir stora mängder virke.

Här kommer bilder på virkeshögar från våra restaurerade marker. Marker som nu åter ska bli öppet och halvöppet landskap samt skogsbeten. Det är ganska ansenliga högar och de senaste åren har vi sålt till Holmen och Sydved för ca 40 000,-/år (våra marker är totalt ca 80 ha). Med tanke på att nästan alla gårdars inägor verkligen skulle behöva restaureras så skulle det kunna bli enorma mängder massaved och även en del timmer.
Tyvärr så går allt detta in i den stora massan – tillsammans med virke från de sista naturskogarna. Det är sorgligt. Det hade varit önskvärt både för oss som sliter med att restaurera våra marker och för köparen om det kunde ha märkts som t ex naturbetesvirke eller naturvårdsvirke.
Med andra ord virke som faktiskt gynnar den biologiska mångfalden

Traditionellt så sysslar man med mycket samtidigt på en gård för att ”överleva”. Om man avverkar själv har man helt andra möjligheter att både avverka varsamt och i omgångar och välja vartenda träd som ska bort- eller som få bli kvar. Det roliga är att man då också kan ha ett eget sortiment. T ex kan man ta undan ek och såga eget ekvirke, undertrycka gran blir perfekt till gärdesgård och enen får bli enestolpar. Ved blir det ju alltid förstås av al, ask och annat och vill man så kan man ju ge sig på och timra ett litet hus av eget timmer…

Att man värnar om naturen, den biologiska mångfalden och klimatet borde numera vara en självklarhet när man lyssnar på experterna både när det gäller det snabba artutdöende och klimatutvecklingen. Ett tips är att tänka på vem det är du väljer att lyssna på. Experter och självutnämnda experter som har en koppling till industrin har oftast en annan agenda en endast naturens bästa – ekonomin. Tänk på det. På kort sikt gynnar det vissa individer positivt. På lång sikt drabbar det oss alla – negativt. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

6 + sjutton =