Första dagen i hassellunden
Det är oktober och löven börjar bli lite höstfärgade. Hasselbuskarna är fortfarande gröna men man kan se de självlysande brandgula asparna som sticker upp emellan hasselbuskarna. Håkan har börjat röja här och öppnar upp i den bitvis väldigt täta hasselskogen. Han sågar stubbarna tätt intill marken så att man inte snubblar på dem när man ska gå här senare. Lövet eldar vi upp på en gång.
Det här är ”gräsfattig mark”
(text från jordbruksverket)
Gräsfattig mark är ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används till bete eller slåtter. Som gräsfattig mark räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt som gräsfattig mark och som ingår i ett åtagande för miljöersättning. På marken ska det växa gräs, örter och ris som kan användas till foder. Gräsfattig mark ska ha höga naturvärden som är beroende av bete eller slåtter för att utvecklas. De höga naturvärdena ska vara beroende av att det finns tätare område med träd- och buskar eller att marken har en permanent vattenspegel. Endast mark som inte uppfyller definitionerna för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete eller mosaikbete kan räknas som gräsfattig. Mark i renskötselområdet som i huvudsak används till renbete är inte gräsfattig mark. Gräsfattig mark ger inte rätt till gårdsstöd.
Med andra ord så kommer vi inte att få stöd för hassellunden ifall vi inte radikalt hugger och öppnar upp ännu mera än vad vi gör så att det istället kan räknas såsom ”betesmark” – vilket berättigar till gårdsstöd.
Det betyder att hassellundar blir ”värdelösa” – och till följd av det mer och mer sällsynta. Stöden tar nämligen ingen hänsyn till biologisk mångfald utan är endast kopplade till – just det: produktion! Det växer för lite gräs = för lite foder: ingen ersättning.
Så nu är det egentligen bara upp till oss: Vill vi ÄNDÅ ha en hasseldunge? Och därmed avstå från ersättning?
Det kan man endast själv svara på. Vi tycker hassellunden, som är relativt stor, är unik och sagolik. Väldigt ovanlig och annorlunda annan skogs- och betesmark.
Det lutar åt att vi behåller hassellunden. Varför?
- den är vacker! Vi kommer att göra en stig för våra gäster där de kan få uppleva olika naturtyper här i närområdet: Slåtteräng, naturskog, skogsbete – ja och också hasselskog…
- Den rymmer höga naturvärden. Som en helt egen naturtyp kan den bidra till den biologiska mångfalden på gården. Eftersom vi ser oss som ”producenter för biologisk mångfald” så är detta ett bra skäl.
Tyvärr så belönas man idag inte direkt för att man på hjälper den biologiska mångfalden. Vi får hoppas att det kommer.
Hej!
Man kan visst få ersättning för hassellundar, i vissa fall. Det stämmer som du skriver att man inte kan få gårdsstöd för markklassen ”gräsfattig mark”, men den kan berättiga till miljöersättning om man går in i ett åtagande och följer villkoren för åtagandet. Det är Länsstyrelsen som fastställer markklasserna. Jag vet inte om er hassellund lever upp till kraven, men äldre, hävdpräglade ”hässlen” kan hysa en stor biologisk mångfald och är dessutom kulturhistoriskt intressanta. Kontakta din Länsstyrelse om du vill veta mer.
Jag tycker definitivt att ni ska behålla er fina hassellund och försiktigt utveckla dess värden.
Hej Malin
Tack för ditt svar!
Jo det är meningen – den ska absolut vara kvar. Just nu har vi ett restaureringsstöd och och om ca 3 år ska länsstyrelsen komma ut och klassa markerna…