När jag googlar lite på hur man sköter en gård så handlar det i slutändan alltid om produktion.
Inte så konstigt egentligen. Vi har i alla tider velat maximera avkastningen på vår gård. Kött- och mjölkproduktion, matproduktion på våra åkerytor – och de senaste 100 åren nu även skogsproduktion.

Det jag kommit fram till är att man dock ofta blandar ihop en bättre produktion med högre biologisk mångfald. Det vi måste vara väl medvetna om är att även t ex ekologisk odling, permakultur, skogsträdgårdar och regenerativt jordbruk/ klimatsmarta lantbruk och hyggesfritt skogsbruk fortfarande i första hand handlar om produktion av grödor ämnade till människan. Visserligen med ofta mycket bättre metoder, dvs utan monokulturer, insekticider och pesticider, kalhyggen…men ändå: Även om det i vissa fall kan vara mera gynnsamt för biodiversiteten än tidigare moderna metoder, så handlar det mest om det vi odlar – inte om det vilda.
Även förr handlade gårdsskötseln som sagt om produktion. Men med den stora skillnaden att de gamla skötselmetoderna gynnade både mångfalden och mångbruket.

Det vi vill fokusera på på mångfaldsgård är ”den vilda naturen” och hur vi genom olika skötselmetoder och naturvårdsåtgärder kan restaurera, sköta och till och med maximera den biologiska mångfalden i gårdens och naturens olika ekosystem.

Multifunktionella landskap

I det sammanhanget är det bra att se och lära sig att förstå de större sammanhangen. Hur fungerar en gård? Vilket är de stora hoten: lokalt, nationellt och globalt – när det kommer till artförlust och klimatförändring? 

Sammanfattningsvis kan man säga att de två största hoten när det kommer till förlust av biologisk mångfald i Sverige är:

• det artrika öppna landskapet med sina slåttermarker och naturbeten är nästan helt borta. Det växer igen och har blivit skog eller så har det konverterats till åkermark. Här finns det en enorm mångfald av arter på liten yta och mängder av pollinerande insekter som ofta är artspecifika, som också försvinner när blommorna är borta.
• dom öppna, ljusa betade skogarna med en enorm artrikedom kopplat till olika trädslag, samt till död ved. Idag finns det inte många naturskogar kvar, och många av dem är dessutom för täta och mörka. 

En målbild är därför att fokusera på den naturen som är mest drabbad: slåtterängar och skogsbeten. Man brukar säga att hela södra Sveriges skogar de senaste 6000 åren har varit en enda stor kohage. För att få tillräckligt med vinterfoder maxade man ytan slåtteräng. Idag är bara spillror av de gamla slåtterängarna och skogsbeten intakta.

Det pratas numera en hel del om biologisk mångfald – ofta i samband med vad vi kan göra i våra trädgårdar, i våra städer, som att odla mer blommor för de pollinerande insekternas skull, skapa en liten äng, bygga ett bihotell…

Men – det är försvinnande små ytor i ofta redan helt grundförstörda ekosystem om de jämförs med en gård. Här har vi stora ytor – och i bästa fall områden där den ursprungliga floran och faunan av ett äldre kulturlandskap kan finnas kvar i större eller mindre utsträckning. Det är den floran och faunan vi behöver vara rädda om när vi pratar om biologisk mångfald – och det är den biologiska mångfalden denna blog ska handla om: Floran och faunan bortom dagens massproduktion, naturen som ofta inte har ett definierad värde – och därför ingen röst.  

För att kunna kommunicera till en värld som idag bygger på produktion och ekonomi snarare än ekologi, uthållighet och helhet kallar vi det här i bloggen för att vi ”producerar” biologisk mångfald. Det gör vi på en ”mångfaldsgård” och med ett ”mångfaldsbruk”. 

I 30 år har vi nu skött vår gård i syfte att maximera den biologiska mångfalden på våra marker. Det har gett resultat: Vi har gått från en gård som bitvis var so igenvuxen att vi inte visste vad som gömde sig 10m in i slyhavet – till en gård som är både vacker och rik, där mångfalden frodas i bl a slåtteräng och skogsbeten. 

Jag får många frågor av våra gäster på Urnatur. Skogsägare eller blivande skogsägare som inte vet var de ska börja och hur de ska tänka. Osäkerhet, brist på kunskap, olika rädslor och missförstånd är andra faktorer som håller tillbaka. Ofta följer de lydigt sin skogsbruksplan eftersom det är deras enda ”manual”. Känner du igen dig? Då hoppas vi kan hjälpa dig vidare med praktiska tips om hur du kan börja tänka och göra när det kommer till frågor kring din skog och mark – om du vill ta hand om naturen på bästa sätt – med naturen i fokus.

Bloggen blir en personlig betraktelse och berättelse utifrån just vår gård och om hur vi tänker och gör. Den riktar sig främst till markägare. Men även kanske till dig som har en sommarstuga eller bara är allmänt intresserad av skog och natur. 

Förr var varje gård en mångfaldsgård.
Den biologiska mångfalden var en naturlig biprodukt av att vi skötte gården enligt vissa principer. I skogen och på markerna fanns allt vi behövde. Ju större biologisk mångfald desto större möjligheter till mångbruk och chans att familjen kunde överleva på både kort och lång sikt. Det var inte mycket i naturen som inte hade något användningsområde. 

mångfaldsgård 2.0
Massproduktion av ett fåtal arter (vete, gran, tall, raps mm) i kombination med mycket annat i vår samhällsutveckling har lett till massutrotning av arter av den naturliga lokala floran och faunan. Jord- och skogsbruk handlar om ekonomi, produktion och rationalisering bortom allt förnuft. 

I mångfaldsgård 2.0 är den lokala biologiska mångfalden själva huvudsaken. 

Kan man vända en förödande trend och istället börja ”producera” biologisk mångfald på sina marker? Vi har gjort så. Just nu finns mer än 2500 arter dokumenterade på våra marker på artdatabanken. Men själva klarar vi inte att stoppa artdöden. Många andra med oss måste börja tänka om! 

För att lyckas behöver du inte vara artnörd, agronom, biolog eller jägmästare. Men du måste lära dig att förstå en del arter och hur en gård fungerar i grunden. Du måste dessutom vara dedikerad att jobba hårt, ute, mycket och ha en vilja att lära dig mycket om mycket. Det är en livsstil.